Skriv ut detta Sida

Skolverkets mål & betygskriterier

Yrkesskolan för Massageterapier följer skolverkets mål och betygskriterier vid betygsättningen av elever. Dock behåller vi betygen IG-MVG tills det utretts om det nya betygssystemet håller. Nedan svar på vanliga frågor. Om då inte får svar på din fråga tveka inte att kontakta skolans kansli och utbildningsansvarig Anette Pettersen telefon 063-390 00 00.

Mål och betygskriterier

  1. Vilken roll har mål att sträva mot när det gäller betygsättningen?

    Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning.

    Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygsättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen ska inriktas mot och som ska ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier. Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som ska ligga till grund för bedömningen.

    Mål att uppnå talar däremot om vilka kunskapskraven i ämnet är. Dessa mål anger minimikraven för det kunnande som en elev ska ha tillägnat sig i ett ämne eller en kurs för att få betyg. Vilket betyg det blir avgörs sedan av kvaliteterna i elevens måluppfyllelse. De kvaliteter som krävs för respektive betyg anges i form av en uppsättning betygskriterier för vart och ett av de tre betygsstegen (i grundskolan endast VG och MVG).

    Mål att sträva mot har således en mer indirekt betydelse för betygsättningen genom att de anger mot vilka mål undervisningen ska sträva. Men det finns naturligtvis en överensstämmelse mellan de kvaliteter som återfinns i mål att sträva mot och mål att uppnå och de kvaliteter som uttrycks i betygskriterierna.

    Med tanke på betygens stora betydelse finns det emellertid en risk att de formuleringar som är tänkta som ett stöd för bedömningen, det vill säga betygskriterierna, i praktiken uppfattas som mål. Undervisningen kan då komma att organiseras med endast betygskriterierna tillsammans med de mål som ska uppnås som underlag.

    Det är alltså viktigt att betona att det är mål att sträva mot, och för gymnasieskolans del även programmålen, som ska utgöra underlag för planeringen av undervisningen. Mål att uppnå (i grundskolan) och betygskriterierna ska vara underlag vid bedömning och betygsättning av det lärande som sker och skett i undervisningen.

  2. Vad krävs av en elev för att få G, VG och MVG?

    Målen i kursplanerna tillsammans med betygskriterierna anger kunskapskraven för respektive ämne/ämnesblock och kurs. För grundskolan gäller att betyget Godkänt ska motsvara de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i ämnena i slutet av det nionde skolåret. Betygskriterierna för Väl godkänt och Mycket väl godkänt ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. (7 kap. 8 § i grundskoleförordningen) För gymnasieskolan ska läraren vid betygsättningen använda de fastställda betygskriterierna för betygen Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt (7 kap. 4 § i gymnasieförordningen).

  3. Är lärarna tvungna att dela ut betygskriterier inför ett prov eller ett arbetsområde?

    Lärarna är skyldiga att informera om på vilka grunder de gör sina bedömningar. Däremot finns det inga särskilda regler för hur informationen ska ges.

  4. Måste eleven uppfylla alla betygskriterier för att få ett visst betyg?

    För betyget G är huvudregeln att alla betygskriterier ska vara uppfyllda om det inte finns skäl att göra undantag för att eleven har ett funktionshinder. För betygen VG och MVG gäller dock “att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några betygskriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra betygskriterier”. Detta gäller både grundskolan och gymnasieskolan. För gymnasieskolan gäller för alla betygssteg att de betygskriterier som rör säkerhet och de betygskriterier som hänvisar till andra myndigheters föreskrifter alltid ska vara uppfyllda.

    Samtidigt är det viktigt att påpeka att regeln om att alla mål och betygskriterier ska vara uppfyllda för betyget Godkänt inte är tänkt att leda till att läraren ska genomföra någon form av mekanisk avprickning av varje mål och varje betygskriterium. Läraren måste alltid göra en sammanfattande professionell helhetsbedömning av elevens kunskapskvaliteter utifrån betygskriterierna för ett betygssteg.

  5. Kan en elev få VG eller MVG trots att eleven inte uppfyller samtliga betygskriterier?

    Huvudregeln är att eleven ska ha kunskaper enligt samtliga betygskriterier som gäller för betyget. För en elev som väger mellan två betygssteg kan en särskilt utvecklad förmåga avseende ett betygskriterium väga upp brister avseende andra betygskriterier. Med särskilt utvecklad förmåga avses när en elev har ovanligt goda kunskaper som överstiger VG eller MVG avseende ett visst betygskriterium, (se SKOLFS 2000:141 och SKOLFS 2000:134).

    Läraren skall göra en helhetsbedömning av elevens kunskaper och det går därför inte att på förhand ange ett visst antal uppnådda betygskriterier som kan uppväga brister i andra. I det fall läraren bortser från några betygskriterier måste bedömningen som helhet kunna försvara det satta betyget. En elev som till exempel uppfyller tre av fyra MVG-kriterier – varav ett på ett sätt som överstiger MVG – men endast når VG avseende det fjärde betygskriteriet kan ändå få MVG i betyg. Om en elev står och väger mellan två betyg kan det vara aktuellt att gå tillbaka till eleven och göra en kompletterande bedömning. Ett samtal med eleven kan ge mycket värdefull information som underlättar bedömningen. Se också svaret på frågan “Måste eleven uppfylla alla betygskriterier för att få ett visst betyg?”.

  6. Ska betyg grundas på betygskriterier eller på vad läraren tycker?

    Både och. Betygen ska grundas på de betygskriterier som gäller för ämnet eller kursen. Samtidigt måste någon bedöma i vilken utsträckning elevens kunnande överensstämmer med gällande betygskriterier. Det är lärarens uppgift. Lärare och elever bör tillsammans diskutera fram hur betygskriterier och mål ska tolkas på den egna skolan och hur arbete med olika kunskapsområden inom samma ämnen ska bedömas för att bedömningarna ska vara likvärdiga och rättvisa.

    Men bedömningen av den enskilda elevens kunskaper i relation till mål och betygskriterier åligger läraren. “Vad läraren tycker” skulle då vara ett annat uttryck för att det är läraren som gör bedömningen av elevens kunskaper i förhållande till mål och betygskriterier. Det handlar dock inte om ett tyckande i största allmänhet utan läraren ska också kunna redovisa sina bedömningsgrunder för eleven.

  7. Varför finns det inte fler betygssteg?

    I Sverige har vi under de senaste hundra åren haft flera olika betygssystem och betygsskalor. Det har funnits och finns olika åsikter både om betyg ska finnas, när de ska ges och om antalet betygssteg.

    Det är riksdagen som avgör dessa frågor. Inför införandet av det nuvarande mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, fanns olika åsikter både bland de politiska partierna och bland olika organisationer. Det gällde både när betyg ska sättas och hur många betygssteg som ska finnas. Beslut fattades i december 1993 om tre steg i grundskolan: Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. För gymnasieskolans del beslutades om ytterligare ett betygssteg; Icke godkänd. Från 1 juli 2007 är betygsbeteckningarna Godkänt, Väl godkänt, Mycket väl godkänt (samt Icke godkänt för gymnasieskolan).

    Antalet betygssteg kan ses som en kompromiss mot bakgrund av vad betyg ska användas till. Betygens uppgifter brukar sägas vara att informera, motivera och att ligga till grund för urval.

    Bakom frågan ligger förmodligen uppfattningen att den nuvarande betygsskalan inte räcker till för att motivera extra arbetsinsatser eller att många som anstränger sig inte ser något resultat i betyget. Det är åsikter som framfördes av flera elever vid den nationella kvalitetsgranskningen (rapport nr. 190). Genom att införa fler betygssteg skulle strävan efter högre betyg kännas mer motiverande menade många.

    Antalet betygssteg är som nämnts ett politiskt beslut. Givetvis är det möjligt att ha fler betygssteg, vilket många länder har. Samtidigt beror antalet möjliga betygssteg också på vilket betygssystem landet har och på vilka grundläggande antaganden det bygger.

    Utgångspunkt för det svenska betygssystemet är att betygsstegen ska avspegla olika kunskapskvaliteter. Skolverket fastställer betygskriterier som preciserar de kvaliteter som gäller för betygen VG och MVG i grundskolan. I gymnasieskolan finns även betyget G preciserat i betygskriterier.

    Skillnaderna mellan olika betyg i det svenska systemet ska alltså vara kvalitativa. Det innebär att skillnaden mellan olika betyg ska formuleras som kunnande av olika kvalitet. Kvaliteterna för olika betyg uttrycks med hjälp av språkliga beskrivningar i form av en uppsättning betygskriterier. Det krävs då ett välutvecklat och nyansrikt professionellt språk för att kunna beskriva många olika kvaliteter på ett sådant sätt att enighet kan uppnås om vad det innebär att ha kunnande för olika betyg. Redan det nuvarande systemet ställer stora krav på samverkan och samtal för att utveckla samsyn i bedömningarna. Att införa ännu fler betyg skulle ställa ännu större krav. Ett betygssystem som baseras på verbalt beskrivna kvaliteter gör det således betydligt svårare att ha många betygssteg än ett system som utgår från poängfördelningar på en poängskala.

    I ett kvalitativt system kan man inte heller på ett meningsfullt sätt tala om att steg mellan olika betyg är lika stora eftersom det skulle innebära någon form av mätskala. Olika betyg representerar olika kvaliteter där de högre betygen innefattar kvaliteterna för de lägre. Att man sedan vid meritberäkningar tilldelar betyg numeriska vikter (G=10 osv.) för att kunna beräkna jämförelsetal beror på att betyg används för rangordning vid urval och har inte med själva betygssystemet att göra.

    Att införa fler betygssteg skulle således innebära att läraren och eleverna ur bedömningssynpunkt skulle få flera gränser att diskutera och fler kunskapskvaliteter att särskilja. Detta arbete måste vägas mot önskemålet om ytterligare betygssteg för att öka elevernas motivation.

    Som det nu är använder lärare ofta ett eller flera plus- och minustecken för att utvidga betygsskalan vid bedömning av exempelvis prov. Det finns ingenting i skolans föreskrifter som säger att betyg ska ges på enskilda prov och ännu mindre att betygsskalan ska utökas med andra beteckningar.

    Å andra sidan finns det inte heller något förbud mot att på detta sätt använda plus- och minustecken i det löpande arbetet. Det kan dock inte sägas vara i enlighet med andemeningen i betygssystemet. I analogi med att eleverna ska veta vilket kunnande betygen står för bör de lärare som tillämpar systemet med plus- och minustecken kunna tala om vad dessa markeringar betyder när det gäller måluppfyllelse och hur de är relaterade till övriga betyg.

    Vid den nationella kvalitetsgranskningen (rapport nr. 190) uttryckte flertalet elever för övrigt irritation över de flitigt förkommande plus- och minustecknen.

  8. Vad är det för mening med VG och MVG när man ändå fått godkänt?

    Även om en elevs kunnande är godkänt kan man ha kunnande av olika slag. VG och MVG uttrycker att en elev nått längre i sitt kunnande än den elev som har betyget G. Betygen ger alltså information om hur långt eleven nått i sin kunskapsutveckling.

    Betygen används också för urval när det är konkurrens om platserna på olika program i gymnasieskolan eller högskolan. Olika betyg tilldelas olika meritpoäng. Ett MVG är till exempel, enligt meritvärdessystemet, dubbelt så mycket värt som ett G, 20 poäng för MVG jämfört med 10 poäng för G. I många kommuner används också betygens meritvärde när man väljer gymnasieskola och då är alltså VG och MVG mer värda än G.

    Slutligen finns också en tanke att betygen ska motivera eleverna att arbeta för att nå de högre betygen. Inte minst för att de ökar elevens valfrihet i den fortsatta utbildningen.

Permalänk till denna artikel: http://vitalakademin.com/skolverkets-mal-betygskriterier/